VATTENFALL FASAR UT KREOSOTSTOLPAR

Sverige I strategin att minska sin miljöpåverkan fasar nu Vattenfall ut kreosotimpregnerade ledningsstolpar.

Det betyder att inga nya inköp av kreosotstolpar görs vid reparationer eller vid moderniseringen av elnäten.

– Det innebär en klart förbättrad arbetsmiljö för montörer som slipper att bli utsatta för ett cancerogent material, säger Arnold Solmar, på Vattenfall Eldistributions anläggningsutveckling, som leder stolpstrategiprojektet.

Kreosot är ett impregneringsmedel mot träröta, en sorts tjära framställd ur stenkol, som innehåller flera hälsovådliga substanser. Eftersom användning av kreosot kan leda till oacceptabla risker för hälsa och miljö, finns det strikta regler om hur och var kreosot får användas.

Vattenfall var tidig bland de stora elbolagen att metodiskt börja fasa ut kreosotimpregnerade stolpar och har gjort det i lokalnätet sedan den första januari 2017. Siktet mot en kreosotfri verksamhet ställdes redan 2014, då Vattenfall beslutade att inte placera kreosotimpregnerade stolpar i känsliga miljöer efter 2015. Det ger Vattenfall ett försteg till EU:s kommande beslut under 2018 om hur kreosot får användas.

De nya trästolparna är impregnerade med skyddsmedel godkända av Kemikalieinspektionen.

Stolpar bränns
– Eldistribution köper cirka 6 000 stolpar per år så beslutet att sluta köpa kreosotstolpar får stort genomslag och är ett viktigt steg att minska miljöpåverkan, säger Petra Sarközi, miljörådgivare på Vattenfall Eldistribution.

De utdömda kreosotstolparna som byts ut förbränns i Vattenfalls fjärrvärmeanläggningar - eller de anläggningar som ligger närmast för att minimera transporterna - och blir till värme.

– Höga förbränningstemperaturer och avancerad rökgasrening  gör att det är bästa sättet att komma till rätta med föroreningarna, säger Petra Sarközi.

I Eldistributions anläggningsstrategi ingår att lägga ner kabel under jord där förutsättningar finns. Det minskar behovet av stolpar. Men möjligheterna varierar så det kommer även i framtiden att finnas luftledningar.

Att hitta ett lämpligt alternativ till kreosotimpregnerade stolpar har krävt samverkan mellan Eldistributions leverantörer och konsulter. Det har bland annat resulterat i väl fungerande kompositstolpar, det vill säga stolpar gjorda av glasfiber och plast. Även nya typer av träskyddsmedel för trästolpar används nu och en vidareutveckling av dessa är på gång.

– Flera linjebyggnationer med kompositstolpar och trästolpar med annan impregnering har satts upp med goda resultat, säger Petra Sarközi.

Resning av kompositstolpe för regionnätet.

Komplexa krav
Kraven på den nya stolparna är komplexa. Förutom miljöaspekten så finns krav på hållfasthet, elsäkerhet, arbetsmiljökrav och så vidare.

– Att klättra i en kompositstolpe kräver till exempel anpassad utrustning men sker principiellt som i en traditionell trästolpe, säger Arnold Solmar.

Glasfiberstolpar har längre hållbarhet än trästolpar, men kostar betydligt mer.

– Intressantare är kostnaden per km för linjebyggnation. Kan byggnationen rationaliseras med nya material och metoder så är stolpens pris bara en del av lönsamhetskalkylen. Trästolpar med alternativa träskyddsmedel har ungefär samma pris som kreosotstolpar. Här är frågan om förväntad livslängd istället mer avgörande, säger Arnold Solmar.

Relaterade nyheter