TILLSTÅNDSPROCESSEN HÄNGER INTE MED I UTBYGGNADEN AV VINDKRAFTEN

Sverige Tekniken finns – men tillståndsprocesserna måste effektiviseras och en nationell plan bör balansera nationella och lokala intressen för att nå Sveriges mål om hundra procent förnybar elproduktion år 2040.

Hälften av Sveriges energiproduktion behöver ersättas med förnybara kraftkällor för att regeringens energipolitiska mål för 2040 ska nås. Vindkraften kommer att få en nyckelroll i den omställningen, men många hinder finns på vägen dit samtidigt som tiden är knapp.

Paneldeltagarna i Almedalen ringade in problemen ett efter ett och var överens om mycket, trots att de representerade olika sidor: Svenska Kraftnät, Naturvårdsverket, Världsnaturfonden, Energimarknadsinspektionen och Vattenfall.

Här är stötestenarna de ringade in:

Lågt energipris gör att investeringar i vindkraftparker knappt är lönsamma i dag. Lagar och regler för att bygga vindkraftparker har heller inte hållit jämna steg med teknikutvecklingen, där dagens vindkraftverk är två hundra meter. Morgondagens planeras på 250 meter för att få bäst effekt.

Elnätet ej rustat
Det befintliga elnätet är inte rustat för att hantera så mycket variabel kraft som vindkraften kommer att tillföra. Stora investeringar i nätet behövs samtidigt som lagstiftning och dess processer måste ändras så att ledtiderna att få tillstånd att bygga nya elnät minskar från dagens 10 till 12 år.

Cirka 7 000 vindkraftverk placerade i optimala vindlägen behövs för att nå det förnybara energimålet. Största hindret av alla är att det blivit allt svårare att få tillstånd att bygga vindkraft över huvud taget. Kommuners sätt att tillämpa Miljöbalken, som ger kommunen rätt till veto, har blivit nålsögat för många vindkraftsprojekt.

– Vi fick just avslag på ett mycket lovande projekt i fjällen, torts att området klassats som prioriterat riksintresse för vindkraft, sa Agneta Wieslander, tf chef för projektutvecklingen av svensk vindkraft på Vattenfall. Lokala kulturintressen satte stopp.

Hon nämnde två liknande projekt med samma goda förutsättningar där konkurrerande vindkraftsaktörer åkt på avslag av samma skäl.

200 vindkraftverk försvann
– De tre projekten som fått avslag omfattade 200 vindkraftverk som försvann med ett klubbslag - liksom år av arbete, sa Agneta Wieslander.

För att klara regeringens mål behöver lagstiftningen göras om, det var panelen enig om. Dessutom behövs mer regionaltsamarbete för att skap helhetssyn.

– Varje kommun behöver prioritera sitt arbete med att hitta platser inom sina kommungränser var vindkraft kan byggas, sa Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Örnar eller vindkraft
Agneta Wieslander använde Gotland som ett exempel för att illustrera problematiken hur lokala hänsyn kan stjälpa satsningen med vindkraft, om inte mer övergripande lösningar tas fram:

– Gotland lämpar sig väl för vindkraft, men här häckar också fridlyst havsörn. I stället för att sprida enstaka vindkraftverk över hela ön, för att ta hänsyn till havsörnsbona, vore det bättre för både örnar och ekonomi att samla vindkraften på några få, koncentrerade platser, menade hon.

Modernisering av lagstiftning, snabbare beslutsgångar och tätare samverkan mellan inblandade aktörer behövs för att regeringens energimål ska hinna gå i mål till 2040, var panelen ense om.

Relaterade nyheter