DE VET HUR MAN ÖVERLEVER UTAN EL

SVERIGE Varför bry sig om elen – den finns ju alltid där, eller hur? Nja, vissa känner sig inte helt övertygade om det, och förbereder sig därför på det värsta. Följ med oss på en resa in i mörkret.

En kraftig isstorm har drabbat stora delar av Sverige. Ovädret har varat i sex dagar och landet täcks av en decimeter tjock isbark som omfamnar elledningar, pressar ned träd mot marken och glacerar bilar och hus. Många elledningar har helt gett vika under isens tyngd. I lägenheter och villor har människor täckt för fönstren för att värme inte ska läcka ut i onödan. Hos dem som fortfarande har något att elda med sprakar sparsamma brasor i kaminer och vedspisar. Vid mörkrets inbrott samlas människor runt stearinljus och fotogenlyktor för att hålla värmen. I kylans spår följer också en våg av ökad sammanhållning, både i lokalsamhällen och inom familjer. I sina vardagsrum sover de tätt tillsammans i tält eller improviserade kojor av möbler och filtar.

NÄR ISSTORMEN KOMMER
Vad händer om strömmen uteblir i flera veckor? Andreas Karlsson är en av dem som vet exakt hur han i så fall ska agera. Han har under flera år förberett sig för olika kriser och de flesta innefattar längre elavbrott. Därför har han allt som behövs för att familjen ska överleva självständigt under 60 dagar och nätter. Andreas Karlsson är en prepper.

– Folk förstår inte hur sårbart vårt samhälle är. Kanada drabbades av en isstorm 1998 över ett område lika stort som Sverige. Så det drabba även oss, vilken vinter som helst, säger han.

Preppers ägnar en stor del av sin tid åt att förbereda sig för katastrofscenarier. Det handlar om att göra upp planer för tillgång till vatten, mat, skydd, säkerhet och, förstås, ett liv utan el.  

Undersökningar efter den kanadensiska isstormen visade att det värsta för de drabbade var svårigheter att hålla värmen och bristen på elektricitet – i vissa fall i en hel månad. Därefter kom stress och oro. Allt detta vill Andreas Karlsson undvika genom att förbereda sig på bästa sätt.

Vi sitter i Andreas Karlssons kök i en villa i Mellansverige. Från TV:n i vardagsrummet kommer ljudet av popmusik och publikvrål. Hans sambo har likt en tredjedel av befolkningen satt sig i TV-soffan för att titta på den svenska delfinalen av Melodifestivalen. Tonårssonen spelar dataspel på sitt rum. Som de flesta andra har de ingen tanke på att TV:n och datorn närsomhelst kan slockna.

– Men tänk om det skulle bli strömavbrott NU, under Melodifestivalen, då skulle folk vakna till! utbrister Andreas Karlsson.

NÖDVÄSKAN FÖLJER ALLTID MED
På bordet lägger han upp väskan som innehåller det mest nödvändiga vid en kris. Den han alltid tar med sig när han lämnar hemmet. Den som är hans ”get-home-bag”. Han börjar plocka ut väskans innehåll och radar upp grejerna på köksbordet. Bland annat ett par arméknivar, första hjälpen och en kompass. Tre tomma PET-flaskor, en burk jordnötssmör och ett sugrör som innehåller ett vattenreningsfilter. En batteridriven FM-radio. När han till slut tar fram fem stycken silvermynt skrattar han.

– Ja de här har jag väl mest för att jag är lite dum i huvudet. De kommer jag nog inte få någon användning för. Men under belägringen av Sarajevo handlades det mycket i guld. Och silvret har alltid behållit sitt värde i kristider och vid valutakollapser.

Andreas Karlsson tar alltid med sig en nödväska när han lämnar hemmet. På så vis är han alltid förberedd för det som preppers kallar ”SHTF”, when the shit hits the fan.  

På frågan om vad som driver honom att preppa kommer svaret snabbt.

– Jag är hellre redo ett år för tidigt än en minut försent. Jag vill inte ta risken att min son och sambo ska svälta och några veckors matförråd kostar inte så mycket.

STRÖMAVBROTT I STOCKHOLM
För ungefär två månader sedan drabbades Andreas Karlssons arbetsplats i centrala Stockholm av ett strömavbrott. Det första han gjorde var att fylla upp sina tre PET-flaskor med vatten.

– Mina kollegor å andra sidan satte igång att twittra. Men om vattenverket saknar reservkraft så kommer vattnet sluta rinna i ledningarna efter några timmar.

Efter att ha sökt information på telefonen gjorde Andreas Karlsson bedömningen att avbrottet snart skulle vara avhjälpt. Men annars hade han haft sin plan klar.

– Mobilmasternas batteribackup räcker i ungefär tre timmar. Så efter max ett par timmar hade jag tagit kontakt med min familj. Om jag då bedömt att det fanns risk för ett långvarigt avbrott hade jag börjat använda benen. Stockholm vill man väldigt gärna komma väldigt långt bort ifrån väldigt fort. Och det kommer att vara svårt att få tag på taxi, säger Andreas Karlsson och ler snett.

VAD KAN GÅ FEL VID ETT ELAVBROTT? 
Utan allmänna transportmedel tar det Andreas Karlsson tre dagar att gå hem. Under hyfsat bra förhållanden.

– Den svagaste länken i min prepp är helt klart avståndet mellan mitt arbete och min bostad.

När han väl kommer hem efter tre dagar räknar han med att många människor börjar bli hungriga. Är det dessutom vinter är det många som fryser.

– Affärerna stänger efter en halvtimme utan el. Efter tjugofyra timmar ruttnar mat i kylar och frysar. Många människor klarar sig bara ett par dagar på det de har hemma. Vi som lever i tanken att samhället är sårbart har skrikit och protesterat länge mot nedmonteringen av samhällets beredskap. Utvecklingen går åt andra hållet, tyvärr.

Ur den tanken har en känsla växt i Andreas Karlsson: det är viktigt att få ut information om prepping. Därför har han startat en blogg och ställer nu också upp med namn och bild. Trots att det strider mot en viktig prepper-princip: att hålla OpSec eller Operational Security. Termen är från början militär och innebär att skydda kritisk information under en operation. För en prepper innebär OpSec att till exempel inte röja sin identitet och information om sina tillgångar. Tanken är att i händelse av kris kan andra människor utgöra ett hot om de känner till vilka resurser som finns.

– Det jag gör nu är egentligen dumt. Men det här är så pass viktigt att jag inte kan vara egoistisk. Att gå ut offentligt är viktigare än att sitta och trycka i källaren.

I KÄLLAREN HOS EN PREPPER
Andreas Karlsson reser sig från stolen och visar oss dörren som leder ner dit. Det är i källaren det mesta av hans krisberedskap finns. Vi går ner för trappan. Det är kallt och lite fuktigt. Ett blekt, flimrigt lysrör lyser upp trappstegen.

På hyllorna som går från golv till tak står dunkar med lysfotogen och konservburkar i prydliga rader. I ett hörn står en vattentät plasttunna fylld med toarullar. På golvet står också tunnor fyllda till brädden av saker som i vardagen inte är särskilt värdefulla eller ens användbara. Papptallrikar, våtservetter, spännband. Vekar, tändstickor, jodtabletter. Men i händelse av kris kommer de vara värda guld. Bokstavligt talat.

– Jag tänker att risken för en katastrof är låg, men påverkan är enorm. I prepping-kretsar finns det människor som förbereder sig för allt från tredje världskriget, invasioner av utomjordingar, asteroidnedslag och solstormar. Själv preppar jag inte för att kunna återbefolka jorden. Jag tycker att det är bra om jag och familjen klarar oss i två månader.

De flesta skulle bara klara sig några dagar på den mat de har hemma.
Guld värt i kristider.

Ungefär en vecka efter att det stora elavbrottet startar tänker sig Andreas Karlsson att situationen har förvärrats. Han målar upp en bild av ett samhälle på gränsen till kollaps. Bristen på rent vatten är en orsak. En annan är att kommunikationen brakar samman.

– Varken mobiltelefoni eller e-post funkar. Och många äger inte ens en batteridriven FM-radio längre.

Andreas Karlsson räknar med att det tar cirka två veckor innan folk börjar bli desperata. Så här långt fram i tiden medger han att det börjar bli svårt att förutsäga händelseförloppet.

– Men det är nu de första sjukdomsfallen på grund av dåligt vatten inträffar. Bränslet till reservkraften har tagit slut på landets sjukhus. Respiratorer och dialysapparater stannar. Människor fryser ihjäl. Det mest tragiska är att det är de svaga i samhället, gamla och sjuka, som kommer att få störst problem.

EN PREPPERS DILEMMA
Att Andreas Karlsson väljer att engagera sig offentligt bottnar i en svår existentiell diskussion som han fört med sig själv under flera år av prepp: vad gör han om han själv skulle sitta varm och mätt och samtidigt se andra människor frysa och vara hungriga? När han pratar om det lägger han pannan i sina knäppta händer.

– Det är det absolut svåraste med detta. Vad gör man då? Jag vet inte, jag har inget bra svar. De människorna kommer att vara desperata. Jag hade själv varit det. Vem ska jag hjälpa i det läget? Jag är inte egoistisk, utan i grunden en omhändertagande person.

När vi pratar om hur andra reagerar på hans prepping medger han att många nog undrar om han är en smula paranoid och överdriver hotbilden.

– När jag pratar med människor i äldre generationer, till exempel mina morföräldrar, tycker de att det är ganska naturligt att förbereda sig för tuffa tider, eftersom de själva haft erfarenhet av kristider. Men tyvärr har den inställningen gått förlorad i samhället idag.

Undersökningar visar att bara ett av tio svenska hushåll anser att de är ansvariga för att klara ut följderna av ett elavbrott. Men enligt ellagen förväntas alla elanvändare klara sin försörjning i tjugofyra timmar själv. Och det är i ”normala” fall.

INGEN ÄR IMMUN MOT ELAVBROTT
På Energimyndigheten arbetar Mikael Toll som chef för enheten för trygg energiförsörjning.

– Många, särskilt i yngre generationer, lever i tron att allt fungerar och att ansvaret vilar på någon annan. Det absolut viktigaste är att folk slutar tro att de är immuna mot elavbrott. Det finns en stor diskrepans mellan allmänhetens syn på samhällets resurser i kris och vad som faktiskt finns att tillgå, säger Mikael Toll.

Han tycker att Andreas Karlssons scenario vid ett strömavbrott är relevant och hänvisar till den isstorm som 1921 drabbade Västsverige.

– Det här har ju hänt så det kan absolut inträffa igen. Ett sånt här scenario kan visa hur sårbart samhället är, men det finns inget facit för exakt vad som händer och när vid ett långt och omfattande elavbrott.

VID ETT TOTALT ELAVBROTT STANNAR SVERIGE
Energimyndigheten uppmanar alla elanvändare att tänka igenom sin egen situation vid ett elavbrott. Det gäller praktiska saker som lagring av vatten, belysning och att ha mat för tre dygn hemma. Men också att lära känna sina grannar.

– Ju fler personer som kan hjälpa sig själva och som stöttar till exempel äldre grannar, desto mer resurser kan samhället lägga på de svagastes behov. De resurser som samhället har att ta till vid en kris är inte anpassade för att tillgodose allas behov från dag ett.

Mikael Toll är försiktig när han spekulerar i hur samhället skulle se ut efter en månads elavbrott. Efter den kanadensiska isstormen 1998 upplevde många drabbade även positiva aspekter och berättade om ökad lokal sammanhållning i och med att man hjälpt och stöttat varandra i en svår situation. Mardrömsscenarier med desparata och svältande människor på gatorna blev inte verklighet och inbrott och vandalism var relativt ovanligt. Men vandalism kan bli ett problem, vilket visade sig under upploppen i tyska Berlin-Friedrichshain i mars, då vänsterradikala grupper tog tillfället i akt att tända eld på saker och råna en livsmedelsaffär under ett strömavbrott. I vilket fall menar Mikael Toll att ett utdraget strömavbrott kan bli en prövning.

– Utan elen stannar Sverige. Vi har inga alternativa system att ta till och hela samhället är elberoende. Samtidigt är det inte troligt att hela Sverige skulle drabbas på en gång. Men det kan hända och den svenska beredskapen för att hantera en energikris under kyla är fortfarande oprövad.

Mer information
Ladda ner Energimyndighetens faktabroschyr "Elavbrott - vad gör jag nu?"

Så klarar DU ett långvarigt elavbrott

Relaterade nyheter