EU ÖVERENS OM UTSLÄPPSRÄTTERNAS FRAMTID

Europeiska Unionen EUs medlemsländer har efter långa förhandlingar kommit överens om att stärka EU ETS.

Efter drygt 1,5 år av förhandlingar kom EUs ministerråd på tisdagen till slut överens om en rad strukturella förändringar av EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS. Enligt beräkningar innebär det att minst 1,5 miljarder utsläppsrätter kommer att försvinna från marknaden, vilket i sin tur ska leda till högre priser på utsläppsrätterna och att EU ETS återupprättas som ett av EU:s viktigaste styrmedel för att minska koldioxidutsläppen i enlighet med de långsiktiga klimatmålen.

Erik Filipsson är ansvarig för internationell klimatpolitik på Vattenfalls Public & Regulatory Affairs avdelning.

Vad är Vattenfalls syn på uppgörelsen?
Det är klart positivt att Rådet nu har enats om en gemensam position för hur EU ETS ska reformeras för perioden efter 2020. EU:s ledare visar att de fortsatt ser utsläppshandeln som en grundpelare i EU:s klimatpolitik och att de vill göra något åt den otillräckliga styrning som EU ETS ger upphov till i nuläget. Vi anser att det är särskilt välkommet att uppgörelsen innehåller flera åtgärder som syftar till att komma till rätta med det stora överskottet av utsläppsrätter i marknaden i det korta perspektivet.

Vad betyder det för Vattenfall?
För Vattenfall betyder beslutet att vi har fått gehör för många av de konkreta förslag som vi har verkat för under lång tid, bl.a. en stärkning av Marknadsstabilitetsresevens (MSR) kapacitet och en permanent annullering av ett stort antal utsläppsrätter. Vidare anser vi att det är bra att stärkningen av systemet kompletteras med vissa åtgärder för att skydda de industrier som är mest utsatta för en risk för ”CO2-läckage”, det vill säga att vissa globalt konkurrensutsatta verksamheter flyttar till länder där utsläppen är billigare.

Vilka ytterligare åtgärder behövs?
Det vi saknar i överenskommelsen är framförallt ett stöd för att höja den långsiktiga ambitionsnivån i systemet. Miljöministrarna enades på tisdagen om att höja den så kallade Linjära Reduktionsfaktorn (LRF) från 1,74 till 2,2 procent. Vi hade dock önskat att man gått längre och satt LRF, alltså den årliga minskningen av antalet utsläppsrätter, till minst 2,6 procent per år. Efter beslutet i Rådet och den omröstning som hölls i EU-parlamentet tidigare i februari kan vi nu konstatera att EU:s institutioner uppenbarligen inte är beredda att sträcka sig dit i nuläget, även om vi vet att detta är ett minimum av vad som kommer krävas på sikt för att anpassa lagstiftningen till de målsättningar som har satts upp inom ramen för Parisavtalet.

Vad händer härnäst?
Under våren kommer representanter för Rådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen att träffas för att mejsla fram den slutgiltiga lagtexten med utgångspunkt i de olika positioner som har antagits av  EU:s institutioner under de senaste veckorna.  Vi hoppas att denna s.k. trilog-process kommer att gå relativt snabbt, vilket är rimligt med tanke på den betydande grad av samstämmighet som finns i besluten, så att det reviderade EU ETS-direktivet kan bli formellt antaget redan till sommaren.

Relaterade nyheter