ENERGIBRANSCHEN FÅR KLARARE SPELREGLER

Sverige Regeringen har släppt detaljerna om framtidens svenska energipolitik.

På onsdagen presenterade regeringen detaljerna i den energiöverenskommelse som gjorts mellan fem riksdagspartier.

Några viktiga detaljer är att Kärnavfallsfonden tillåts att placera fondmedel i aktier och företagsobligationer. Dessutom ska avgifterna till fonden ska betalas in under 50 år istället för som idag 40 år. Samtidigt kommer detaljer om elcertifikatsystemet och målet om 18 TWh ny förnybar el till 2030.

– Många av förslagen ligger i linje med vad Vattenfall önskat, men som i alla kompromisser finns delar som vi inte ser så positivt på, säger Oskar Ahnfelt, chef för Public & Regulatory Affairs på Vattenfall.

Ger tydlighet
– Allra viktigast är att energipolitiken nu går från ord till handling, vilket ger tydlighet och förutsägbarhet för Vattenfall och alla andra aktörer på elmarknaden.

Sommaren 2016 slöt Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna en ramöverenskommelse om energipolitiken. Nu kommer detaljerna.

För en månad sedan släppte regeringen sin proposition om att avskaffa effektskatten på kärnkraft och att sänka fastighetsskatten på vattenkraft, vilket gör att Vattenfall kan livstidsförlänga kärnkraften och säkerställa övergången till ett 100 procent förnybart energisystem. I dag kom även detaljer vad gäller regler för Kärnavfallsfonden och hur elcertifikatsystemet ska utformas.

Kärnavfallsfonden är den statliga myndighet som har till uppgift att ta emot och förvalta avgiftsmedel från kärnkraftsbolagen. Avgifterna ska finansiera framtida kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle.

– Fonden har haft begränsade möjligheter att placera pengar, vilket gjort att tillväxten varit låg. Propositionen innebär att fonden får placera i aktier vilket ökar möjligheterna att öka avkastningen. Samtidigt kommer beräkningen av kärnfallsavgiften att ändras. Den förlängs från 40 till 50 år, vilket gör att den årliga avgiften blir lägre. Det lättar det ekonomiska trycket på kärnkraften, något Vattenfall ser positivt på, säger Oskar Ahnfelt.

Mer förnybart
Mindre positivt för Vattenfalls del är några av detaljerna kring elcertifikatsystemet och i vilken takt sammanlagt 18 terawattimmar förnybar el ska införas mellan år 2020 och 2030.

– Det behövs inte ny kraft i systemet just under denna period och vi tror heller inte att elcertifikatsystemet är rätt stödsystem framöver. På sikt skulle Vattenfall istället vilja se ett auktionsbaserat system för ny förnybar energiproduktion.

Regeringen förslag när det gäller förändrad miljölagstiftning kring vattenkraften kommer dock att dröja till efter sommaren, bedömer Oskar Ahnfelt.

– Regeringen vill anpassa lagstiftningen kring vattenkraften så att den följer miljöbalken, en juridiskt svårnavigerad uppgift. Det gäller att hitta lösningar där ny lagstiftning inte riskerar att urholka den stabilitet som vattenkraften står för i det svenska kraftsystemet, säger han.

Relaterade nyheter